Natteld

Ibland känns världen bra liten. Jag bodde tidigare i samma kvarter som Oskar Linnros - dvs. innan han i somras packade sina kartonger och bytte stadsdel. I går kväll käkade vi indiskt och vem bor då i porten bredvid om inte ovan nämnda person. Ibland är världen faktiskt bra liten.



Har varit på sjukhuset nu på eftermiddagen. Det är skrämmande hur snabbt det blir en naturlig del av ens vardag. På ett sätt så är det säkerligen nyttigt för efter varje sjuk människa jag ser känner jag verkligen hur mycket mer jag uppskattar mitt eget liv. Tänker lite extra på allt som jag i normala fall bara tar för givet och att det kanske inte är självklart för en person som är sjuk eller skadad. 

Nu är jag hemma hos mig och det känns nästan som om det var i ett annat liv jag var här sist. Mamma har städat och bäddat rent vilket känns väldigt lyxigt. Jag är vrålhungrig så nu ska jag ta och laga lite laxgryta, jag njuter faktiskt av att bara vara ensam. Efter maten ska jag dra på mig skorna och gå min vanliga runda.

Hörs sen!