Natteld

Sitter och slökollar på Swordfish. Han är fortfarande här men just nu är han ute och tar en öl med en gammal kompis. Jag är trött. Det är skönt att vi kan vi röra oss nästan helt utan att någon känner igen honom, kollar eller kommer fram och säger något. I Stockholm är det nästan omöjligt, om vi inte går ut sent på kvällen när det är mörkt. Det beror nog delvis på att folk här helt enkelt inte förväntar sig att det kan vara han. Ungefär som om jag hade åkt till Köpenhamn och Håkan Hellström hade kommit gåendes. Ni vet känslan av att det är fel person på fel ställe. Håkan Hellström för mig är så förknippad med just Göteborg. 


Håkan Hellström på mitt nya favoritställe Cigarren.

Göteborg är faktiskt en riktigt trevlig stad, mycket bättre än vad jag tidigare trott. Vi har gått omkring jättemycket och sett massa mysiga ställen som jag inte hade en aning om existerade. Igår åkte vi Älvsnabben över till andra sidan älven och sen gick vi tillbaka över Älvsborgsbron. Det var sagolikt vackert där uppe och vi kunde se hela horisonten. Om ni har tid över nästa gång ni besöker Göteborg så kan jag verkligen rekommendera att ta ni tar er upp på bron för en titt.

Uch, jag känner mig rastlös och smånojjig. Han är supervacker och han är känd. Skärper jag mig inte så kommer detta aldrig fungera. Jag måste vara cool. Tyvärr är jag nog mer den nojjiga typen.

Ska fokusera på filmen och Hugh Jackman nu. Det kanske funkar.