Natteld

Jaha, så var man tillbaka på Sveriges framsida -men denna gång i Mölndal. (Det enda lediga hotellrummet enligt vår hotellbokare) Jag har alltid trott att det hetat Möndal men det gör det inte det heter Mölndal. Informerades tydligt om detta av tjejen i receptionen; L har en betydande funktion.

 

Hyrbilen är inlämnad och jag tar under morgonen tåget tillbaka mot Stockholm. Det snöar och är grått, grått, grått. Mölndal är kanske ett superställe att bo på normalt sett men det enda jag har sett på vägen hit är ett totalt öde centrum med stängda butiker, en och annan alkis och grå himmel och grus. Spårvagnen går faktiskt hit ut så jag borde kanske ta den in till centrum. Just nu lockar badet betydligt mer än en grådag i Göteborg. Kanske orkar jag i kväll (troligen inte) kanske stannar jag inne och bäddar ner mig i sängen och kollar på TV (troligt) Det trista med resor av detta slag är just att man alltid är ensam, ingen att gå ut och äta med eller dela saker med. Boring as hell för att vara ärlig. Tänker på min resande väninnan som alltid har det såhär.

Längtar hem, längtar efter en särskild famn, ögonfransar och särskilt leende. Det är just nu 52 mil emellan oss. Det är 52 mil för mycket.