Natteld

Är det som känns så självklart verkligen det även när jag skrapar på ytan? Sitter här och funderar nere vid badet som bara för några veckor sedan var fullt av plaskande barn i varierande åldrar. Nu är det jag och en ensam kvinna med hund här.

Var på middag igår hos gamla vänner, träffade människor jag inte träffat på väldigt länge. Det var så himla härligt. Kände mig lätt i hjärtat när jag gick hem. Glad och bubblande. Ung. Frisk luft. Vågar nästan inte skriva det:

xxx


Dax att gå hem nu.