Kvällsutflykt

Har haft en avkopplande dag med syskonen. Storebror dök oväntat upp så jag åkte med honom tillbaka till stan. Det är kvavt som sjutton ute så det kändes skönt att slippa ta bussen. Berättade ingenting. Jag vet faktiskt inte hur han skulle reagera på att jag träffar någon som i princip är tio år äldre än honom, förmodligen inte så jättebra.
 
Har duschat och gjort mig i ordning och nu ska jag strax ta bussen till en annan del av stan.

Bra

Lycka. Befinner mig i föräldrahemmet. Ligger just nu nere på bryggan och slappar. Dom andra är ute med båten men jag är helt enkelt för trött och valde att stanna hemma.
 
Igår - sent - sent - sent - ringde mobilen när jag stod i badrummet och allt hopp sedan länge dött. Höll liksom andan innan jag kollade displayen. Det var han. Han var nedanför men ville inte komma upp så jag sprang ner. Bara känslan när han slöt mig in i sina armar, hans doft, hans allt. Jag blev helt lugn och tårögd. Tycker så oädligt mycket om honom. Alla saker jag tänkt säga, att han inte ringt osv bara frös inne, kände bara en så enorm lycka av att vara med honom, kunna ta på honom. Det var svårt att säga god natt och vi stod i porten och kysstes som tonåringar i nästan en timme. Var minst sagt trött i morse men det var värt varje sekund. Jag är inte van vid att det är på det här sättet. Han är en kreatör, en konstnär och en visionär. Jag är bara en vanlig tjej (kanske för vanlig)? Jag vet inte och det är ingen ide att fundera på det heller.

En dag i taget. En dag i taget.


Totalt meningslöst

Nyss hemkommen efter en avslappnad och trevlig kväll med Fröken F. Vi skulle egentligen till Lasse i Parken men det slutade med att vi hamnade på tapasstället på andra sidan gatan. Har ätit supersmaskiga tapas och skvallrat, jag sa dock ingenting om honom eftersom jag inte vet Hur, Vad eller just Eller. Kände för att gå hem och det var riktigt skönt att strosa över Västerbron. Supermycket folk - Kategori Yngre - i Rålambshovsparken. Gick rakt in i brorsans gäng (han var inte där) och stannade och tog ett glas rosé, sen genade jag upp mellan husen till Fridhemsplan. Fick naturligtvis skoskav på bron men klarade mig hem utan större påfrestning. Skönt!



Idiotgooglar nu på massa gamla artiklar. Ni vet allt sånt där som jag absolut inte vill eller bör hålla på med. Har även varit så idiotisk så jag har lagt till de senaste två albumen till min Spotifylista och hur det känns att lyssna på vissa av texterna vill ni inte veta. Hur dum får man vara och VARFÖR gör jag det ens?

Meningstlöst självplågeri som jag redan från början lovade mig själv att absolut inte utsätta mig för.

Brunch

En vecka har gått sedan tragedin i Norge. De första dagarna efter dåden kände jag smärta, nedstämdhet och ett konstant illamående. Då suktade jag efter information och vi var klistrande framför tv:n och tittade hela tiden. Nu känns det som om min hjärna inte orkar ta in mer information och jag  vänder i stället blad när det presenteras nya hemska historier i tidning och media. Någonstans finns det en gräns för hur mycket smärta och hemskheter hjärnan orkar ta in och min kvot är fylld.



Har tillbringat morgonen med att lacka om och lasera två stolar i vitt, vilket blev fint. Appropå Göteborg så har min bror troligen fixat en lägenhet, den ligger i Linnéområdet vilket är ganska centralt och det verkar ligga en mängd mysiga restauranger och pubar i närheten. Vi ska åka ner och kolla på den nästa vecka. Känns sådär men som med allt blir det säkert bra när jag väl är där och kommer in i allt.

Nu kommer strax en av tjejerna över så nu ska jag göra en lunch som vi kan avnjuta på balkongen.

Försöker tänka bort telefonen som fortfarande är dödstyst

Brorsan & jag

Har haft en toppendag med min kära bror. Vi började med en lunch på Taket och sen strosade vi runt på stan. Köpte nytt nagellack och läppstift men det var i princip det jag kände att jag kunde med att utsätta honom för i shoppingväg.

Uppdaterade honom och hans kommentar till det hela var 'Shit, morsan kommer dö' och sen en grunnande tystnad och så bytte vi ämne. Han gjorde slut med sin flickvän för ett par månader sedan och det är ganska jobbigt för dom har varit tillsammans i över 5 år, bott ihop och hon har tagit det väldigt hårt. Jag tycker också det är tråkigt för det är en jättegullig tjej som verkligen är en del av vår familj. Vi ses dock fortfarande men det är svårt att veta var gränsen går för när det kan bli jobbigt för både honom och henne. Känner mig lite mitt i mellan men oavsett vad så är det ju han som är min bror.  

 

Är hemma nu vilket är skönt men jag längtar som sjutton efter Honom. Jag vill inte vara efterhängsen så jag har inte ringt, inte sms:at, bara varit helt tyst. Däremot har jag tänkt och tänker på honom non stop och så har jag kollat mobilen 75.000 gånger men den är dessvärre tyst. Jag vet att han skulle vara i studion och repa hela dagen (och kvällen ?) så det är okej.

Ska lägga mig strax eftersom jag känner att jag behöver sova ikapp lite.

Imorgon ska jag nog äntligen lämna in cykeln. Har också en jäkla ångest över Göteborgsprojektet som kommer närmare för var dag som går. Jag vill verkligen inte flytta dit just nu!

Keep your fingers crossed

Nyduschad och hungrig som en varg. Ska nu iväg och luncha med bror (den yngre).

!

http://www.youtube.com/watch?v=PLFbvaN310c

!

'Det'

Kan inte sova så nu smög jag upp och hittade en dator utan lösenord som jag använder. Trivs ganska bra här även om allt är totalt annorlunda än hemma hos mig. Jag är nog väldigt vit och klinisk - här är det mer mysigt och - hm letar ord -bohemiskt?

Mamma ringde tidigare och ville småprata. Undrar hur det kommer sig att hon ringer just nu och ställer frågor om 'Hur jag har det', 'Om det hänt något speciellt' osv. En mammas sjätte sinne? Jag sa inget särskilt, bara att allt är bra. Känner inte att jag orkar dra det hela just nu. Har dividerat fram och tillbaka hur jag ska berätta för familjen och i dagsläget blir det nog bara för min bror och syster. Själv tycker han att jag ska benämna honom som 'Det' men då tänker jag på boken 'Pojken som kallades Det' eller Stephen Kings bok och det vill jag inte. Min lillebror börjar bli ganska frågande om vad jag håller på med eftersom jag inte svarar så mycket i telefon och inte är hemma (han har fått rycka ut som kattmatare). Känner bara att jag inte orkar med någon moralpredikan.

Nej nu måste jag sova, ska krypa ner hos... (?)

:-)) 

GÄÄÄÄSP



Okej;

Jag orkade inte skriva igår, det har hänt för mycket och jag tänker mycket på det som hänt i Norge. Läste en blogg skriven av en tjej som var med om massakern och den var så fruktansvärd att jag inte kunde förmå mig att läsa klart. Känner mig ganska sänkt och har svårt att ta in allt. Det känns som om alla vittnesskilddringar, den ena hemskare än den andra bara suger ner mig och jag orkar och vill helt enkelt inte läsa mer. Har tänt ljus och känner mig lite modest.



Hämtat en kopp kaffe och tittar på träden som vajjar utanför. Lyssnar på en av P1 sommarpratare som jag missade i helgen och försöker fundera ut en bra sammanfattning av allt.

Den person som jag träffat är offentlig. Offentlig pga den han är och det han gör. Han är oerhört känslig för att dela med sig av det som för honom är privat och det är någonting som jag måste och verkligen vill respektera. Vi har pratat oändligt mycket de senaste dagarna och jag känner full förståelse för hans sätt att se saker och ting. Han vet om att jag skriver denna blogg och han kommer naturligtvis få läsa den om han vill.
 
Jag har funderat fram och tillbaka hur jag ska göra. Om vad och hur jag ska skriva framledes och jag har kommit fram till att jag ska försöka vara precis som vanligt. Helt enkelt vara den jag är. Jag kommer alltså fortsätta skriva om det som rör mig, kanske är han med, kanske inte. Eftersom vi dessutom bara har träffats i knappt en vecka så vet ju ingen heller hur det kommer utveckla sig eller hur? :-)

Vad jag däremot inte kommer skriva om är det som är privat för honom och vad det är tycker jag mig ha fått en ganska klar bild utav.

Nu ska jag försöka ta mig ur mitt modesta stadie och se om jag kan lyckas boka en tvättid.
 

För att det inte ska bli några funderingar och missförstånd så vill jag klargöra att det inte är någon av de personer som tidigare nämnts i denna blogg - om någon skulle kunna misstolka det så.


Hemma

Hemma efter att ha tillbringat de senaste dygnen hos denna fantastiska man. Allt känns overkligt, som om jag är i en bubbla och jag behöver vara ensam. Komma ifatt vad som hänt (och händer) och försöka fånga mina tankar och känslor som bara flyger runt i kaos. Är faktiskt helt slut, vi har nästan inte sovit alls. 



Har tänt ett ljus för offren i Norge men nu ska jag stupa i säng. Skriver och berättar mer när jag vaknat.

God natt.


SMS !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Mitt i 'Jag vet vilken dy hon varit i' plingar det till i mobilen. Jag hör det mycket väl men skiter i att kolla. Går ytterligare några kvarter innan jag tar fram mobilen vid ett rödljus. Sms från ett nummer jag inte känner igen. Läser och får andnöd. Det är från HONOM.

Han skriver att han vill kolla om jag kom hem ordentligt
(det är två dagar sedan) och att jag gärna kan ringa om jag vill. Vill ?????!!!?!

Det var 52 minuter sedan. Hur länge ska jag vänta? Fel läge att vara svår. Jäkla klocka gå framåt!

Hur har han mitt nummer?!



Haunted

Jag har tillbringat hela dagen med att försöka ta in den fruktansvärda tragedi som har drabbat Norge samt försöka att INTE tänka på honom. Tyvärr har jag misslyckats totalt. Inte ens under inslagen kan jag låta bli att få upp hans bild på näthinnan. Det känns som en inre film som spelas upp.
 
Jag får ingenting gjort för jag tänker bara på honom. Jag måste skärpa mig. Istället för att företa mig någonting vettigt så har jag googlat på hans namn. Jag fick tusentals träffar men vad hjälper det? Jag är dummare än dummast för detta leder absolut ingenstans alls. Ändå kan jag inte släppa det. Jag tror inte jag har varit så här påverkad sedan gymnasiet.

Nej nu drar jag på mig skorna, måste försöka 'gå bort' detta. Lyssnar på Håkan, behöver lite hjärta och smärta.
 

!!

Det känns helt overkligt när man tittar på nyheterna och läser om det som hänt i Oslo. Lite som när Palme mördades, den trygghet vi haft i de nordiska länderna känns med ens fläckad och hemskheter smyger sig på vår trygga tillvaro. Vill inte skriva mer om det innan jag fått klarhet i vad det egentligen är som hänt. Hur och framförallt VARFÖR.

Det känns också väldigt banalt att skriva om det som hänt i mitt liv. Det som nyss var så stort (och fortfarande är) känns ändå i det stora hela just nu väldigt fjuttigt och banalt. Snälla läs meningarna nedan som en parantes och notera att jag skäms över att jag är så banal att jag kan med att skriva om det just nu när så fruktansvärda saker hänt i vårt grannland. Men jag måste få ur mig det för jag tänker på det och honom non stop. Jag har gått med någon hem efter ett möte i en bar. Jag är knäpp. Han är superkänd, mycket äldre, och jag är helt såld, känslosam, eller vad f-n känner jag egentligen? Det snurrar. Nyper mig i armen och det gör ont så jag är vaken. Har inte hans nummer, ingenting. Fuck -eller är det kanske lika bra!? Hjälp.

Oavsett vad så är detta som sagt bara sk-t om man ser sig runt i större perspektiv just nu.


?!!!!?

Det har hänt en hel del men det känns inte som om jag kan skriva om det innan man vet vad som hänt/händer i Oslo.



Återkommer

69:an

69:an är min nya bästis, bara så ni vet. Sippar rosé och väntar på lite folk som ska komma över. Borde egentligen släpa iväg cykeln till cykelaffären runt hörnet men jag orkar inte, det får bli morgondagens projekt.

Gud vad det är skönt med SEMESTER!

Wacko-Ja...g

Hade världens knäppaste dröm i natt. Jag var i en gymnastiksal och satt högt upp bland fönstren på en blå tjock matta. Där uppifrån kunde jag se hela salen och nere på planen pågick en basketmatch. Det jobbiga var att allt lutade så jag höll hela tiden på att ramla ner.



Helt plötsligt kommer Oskar Linnros krypandes och sätter sig bredvid mig, han hade väldiga problem med att inte ramla ner pga lutningen. Han hade rakat av sig allt hår utom en sträng i mitten som stod upp i en röd mohikanfrisyr. Jag såg att det var han men ville spela svår och låtsades inte se honom trots att det bara var vi på  mattan. När vi suttit där en stund så kommer Petter krypandes och presenterade sig som 'Petter Åsbrink'. Vi började småsnacka om matchen och han var übertrevlig.

Vaknade med ett ryck när madrassen vi satt på började glida ner. Hur knäpp är jag?

Nu sitter jag ute på Tyresö och ska googla på Petter och kolla upp vad han egentligen heter i efternamn innan jag somnar om i solen.

Äckelpäckel

Tillbringar dagen med bror och Lilla C. Har i flera dagar lovat Lilla C att vi ska bada, idag gick det inte längre att undkomma så vi tog oss till Smedsuddsbadet som brukar funka bra med småbarn. Där möttes vi bokstavligt talat av skit. Bajs, bajs, bajs så långt ögat kunde nå. Inte en endaste meter som inte var bajsbelagd. Tydligen är det ett gäng gräsänder som har slagit sig till ro vilket resulterat i den nu überäckliga gräsmattan och stranden. Huah. Det gick bara inte att stanna kvar. Så om du funderar på att ta ett bad där, tänk om!



Eftersom ingen efter detta direkt kände för bad så lekte vi lite istället, åkte linbana och kollade på skejtarna. Lilla C är nu nöjt överlämnad till sina föräldrar och jag ligger lika nöjd i brorsans soffa och surfar meddans han gör sig i ordning. Vi ska ner till Lasse i Parken och träffa lite kompisar. Trevligt, trevligt.  


Ångest och syskonkärlek

Panikvaknade i natt och kände en sån jäkla ångest över att jag faktiskt snart ska flytta. Slängde mig på telefonen och ringde den enda person jag vet att jag kan ringa den tiden på dygnet, nämligen min lillebror. Han är så himla lugn och fin och han lyckas alltid säga alla dom där rätta sakerna när jag krisar. Jag flyttar ju faktiskt inte för gott, det gäller i princip 16-20 veckor. Jag kommer inte hyra ut min lägenhet och jag kan när som helst komma hem över helgerna.

Självklarheter som jag mitt i natten inte lyckas reda ut utan hans hjälp. Han är tom så bedårande så han erbjuder sig att komma över. Eftersom det verkligen är mitt i natten så säger jag att det inte behövs. Vi småpratar lite till och sen lägger vi på. 30 minuter senare knackar det lite löst på ytterdörren och där står han. Hur kunde jag någonsin tycka att han var en riktig pest?

Nej nu ska vi ta en sväng på stan, måste hinna till Systemet innan 15.00


Noterar att:

            
         

1. Oskar Linnros enligt skvallerpressen har en ny kärlek i skådespelerskan Moa Gammel. Får hålla ögonen öppna helt enkelt. 

2. Jag ändrat beteende och helt plötsligt alltid väljer alternativ buss istället för tunnelbana. Tror mig koppla av mer på bussen. (Kan också ha att göra med att bussen går alldeles utanför meddans jag får gå flera hundratals meter till tuben.)

3. Jag börjat drömma om medelåldersmän. Oftast i någon slags maktposition. Bör jag söka hjälp eller analysera min barndom? Nu senast Sven Bertil Taube men han känns ju i och för sig väldigt snäll och ofarlig. 

4. Salem Al Fakir spottades med sin söta sambo i tisdagens Allsång på Skansen. Fick förklaring till mössan han hade på sig här om dagen då han bar den i programmet och för allt i världen försökte gömma sig för kamerorna. Man kunde liksom se hur han sjönk ner, tittade bort eller duckade så fort dom filmade i närheten. Tycker att han lyckades parera väldigt bra ända tills han fick en mick uppkörd rakt i ansiktet av en av körtjejerna som inte uppfattat att han ville vara lite osynlig.

5. Louise Boije af Gennäs senaste äntligen finns i pocket. Men inget hon gör kommer ändå slå hennes 'Stjärnor utan svindel' från 1996; läs den, läs den, läs den.

6. Det stör mig enormt att iPhone 4 nu finns i vitt. Är jag galen om jag köper ytterligare en bara för att den ska vara vit? = JAA - jag vet - Fel. Råkade nämna det för min syster och fick värsta uppläxningen om överkonsumtion.

7. Jag de närmaste tre dagarna har absolut ingenting inplanerat. INGENTING och det känns alldeles alldeles underbart.

Utmattad

Är allt för trött för att blogga. Att 'Ha barn' är helt enkelt inte riktigt min grej (än). 



Stupar i säng. Lilla C sussar sött sedan ett par timmar tillbaka.


SVT Play

Tack gode Gud för SVT Play och Barnkanalen.


Somnar med hela huvudet fullt av Erik (Segerstedt)

Har avnjutit ännu en dag i Lilla C´s sällskap och således även en heldag som handlat om Erik Segerstedt.

Jag har svarat på frågor om: Vad Erik kan tänkas göra just nu? Vad Erik äter till frukost? Har Erik syskon? Hur ser Eriks rum ut? Har Erik lampan tänd på natten? Vad heter Eriks fröken? osv.

Vissa frågor tror jag mig kunna svara ganska sanningsenligt på; Jag tror inte att Erik har lampan tänd om natten, inte heller tror jag att Erik har någon fröken. Andra är lite klurigare: Jag har ingen aning om Erik har syskon, vad hans mamma heter, om han har en hund som är snäll eller vad han äter till frukost.



Fördelar:

Jag använder Erik till min fördel: 'Tänk vad duktig Erik tycker du är om han ser att du kan äta upp hela smörgåsen' =  Lilla C trycker i sig hela smörgåsen snabbare än blixten, faktiskt så snabbt så hon blir alldeles smörig runt hela munnen.

'Tänk vad duktig Erik tycker att du är som kan gå så här långt utan att klaga' - Används när jag märker att Lilla C håller på att tappa gnistan =  Lilla C sträcker på ryggen och går helt plötsligt med stora steg i ganska glad, rask takt.

Nackdelar: Hela mitt huvud är alldeles sprängfullt med unge herr Segerstedt. Efter förra sessionen av Lilla C råkade jag tom drömma om Erik!

 

Nu är Lilla C äntligen ordentligt nerbäddad och nattad och jag njuter av tystnaden. Hade egentligen tänkt kolla på tv men nu när det äntligen blev alldeles tyst så tänker jag istället njuta av just det. Måste samla lite krafter inför morgondagen. Tänkte att vi skulle ta oss till Smedsuddsbadet om det är okej väder. Vill hon inte bada så kan vi alltid hålla till vid lekplatsen.


Är gult fult?

Släpade mig efter mycket om och men ner till ICA och fick med mig det viktigaste hem. Såg grannen iklädd käck båtmössa, kanske dags för en seglats? Stannade till vid färgaffären på hörnet för att spana in en gul tapet som dom har i fönstret. Blev inspirerad av just det gula så jag släpade mig tillbaka till affären för att införskaffa lämplig inredningstidning.

  


Nu har jag ögnat igenom den och är helt inne på något gult. Det mesta i min lägenhet eller ja rättare sagt allt är mer eller mindre vitt. Tapeter, kakel, bord, soffa, hyllor etc och jag tror det skulle kunna vara snyggt med en gul fondvägg även om jag egentligen är väldigt trött på just fondväggar. Just nu har jag en del grönt, turkost och cerist som lyser upp men just gult skulle nog kunna vara fint. Inte för mycket utan sådär behagligt.



Kommer ni ihåg ramsan i skolan? 'Gult är fult'.

Tror det kan vara dags att tänka om! 


'Har du gett världen någon kärlek idag baby?'

Jaha ja så har jag tillbringat några dagar till sjöss. Solen har gassat, vi har legat och guppat på diverse kobbar, badat, grillat, druckit vin, spelat spel och haft det ganska så behagligt. Samtliga medlemmar i min familj är klassiska seglarmänniskor men jag är nog i detta fall familjens-svarta-får för jag är mer av en 'tuffa-runt-på-motor-tjej'. Visst är det härligt att vara ute, men ett par dagar räcker bra för mig. Känns skönt att åter ha asfalt under fötterna, ett lattecafé inom räckhåll och lyxen av att sova i min egen säng. 



Så var det ju det här med kärleken. Jag vet inte vad det är för fel på mig men jag har en förmåga av att dra mig tillbaka innan det ens hunnit börja. Samma sak denna gång. Jag tror det är när killarna är för tillgängliga som mitt intresse svalnar. Men borde inte det vara en positiv sak? Jag skäms över mig själv och blir frustrerad. Måste verkligen tänka igenom situationen så jag inte gör något förhastat eller fel. Det sista jag vill är att såra någon eller leka med någon annans känslor.

Lyssnar på     http://www.youtube.com/watch?v=nMtc93AwJEg 
på högsta volym och funderar på om jag ska slänga mig i soffan och bara slökolla på nån gammal film eller om jag ska vara duktig och slänga in en tvätt och dammsuga, tvinga mig till ICA för det viktigaste, kanske gå ner och sätta mig med en bok under parasollet eller uppe vid lekplatsen?

Oavsett vad så undkommer jag dessvärre inte ICA-besöket, suck

Lämnar stan


några dagar och är tillbaka på måndag, får se vad som kan ha hänt fram till dess.

http://www.youtube.com/watch?v=OORixajJEOA


Lilla C och den stora kärleken

Har haft finbesök idag, dvs av min storebrors sjuåriga dotter Lilla C med kompis A. Oj, oj, oj, vilken rolig dag! Dom har lekt förvånandsvärt bra på egen hand och ibland när man hör dom prata sinsemellan måste man verkligen bita sig i tungan för att inte brista ut i gapskratt. Lilla C:s dagis ligger i samma trappuppgång som EMD-killarnas studio och Lilla C är ohjälpligt förälskad i Erik Segerstet. Så till den mildaste grad så jag nästan blir lite orolig för vad som komma skall. Jag menar hon har precis fyllt sju år! 

  

Enligt min svägerska pussar hon en bild av Erik godnatt varje kväll, dockornas pappa heter Erik osv. Idag fick jag dock höra att när Lilla C i framtiden gifter sig med Erik så vill hon:
'Inte bo själv med honom utan att det bästa skulle vara om Erik istället flyttade hem till henne för att bo där med henne, mamma, lillebror och pappa'. Kompis A frågade då vad Eriks mamma och pappa skulle säga om saken men det kunde tydligen lösas enkelt genom att dom också fick lov att flytta in.

Nu har tjejerna nyss blivit upphämtade och jag är ganska trött, inte av fysisk utmattning men gud vad jobbigt det är att ha ett sånt flöde av prat runt sig nonstop, hjärnan känns helt tom. 

Nej nu ska jag i väg och träna vilket verkligen behövs.

NÄÄÄ

NEJ som väntat är The Big Four inget för mig. Har faktiskt sett Metallica live en gång men jag gillade det inte då och jag gillar det inte nu. Vet inte vad det är men jag kan inte finna tjusningen i det oavsett hur grymma gitarrister de än må vara. Stänger av tv:n och lyssnar istället på:

http://www.youtube.com/watch?v=O7qkXLYjJwQ

Tycker fortfarande att hennes The Shirley Bassey Singles Album från 1975 är en av de bästa mysplattorna ever.


Tidlöst mode

Mammas kompis är skådespelerska på Dramaten och jag träffade mamma och henne på en drink. Hon hade på sig sina supercoola tidlösa solglasögon Wayfarer av märket Ray-Ban och var såklart lika snygg som alltid. Så vill jag också se ut i den åldern. Jag har själv ett par likadana men hon hade köpt sina på tidigt 60-tal, lite coolare men oavsett vad så är det ganska skönt med ett så tidlöst mode som verkligen består.



Men finns det egentligen någon som bär upp dom bättre än Bob Dylan?

I övrigt en bra helg, något sämre väder än väntat. Nyputsade fönster och lite flamsig förälskelse ?

Taket

Nyss hemkommen från Taket, dvs Kulturhusets uteservering på just taket. Som alltid trevligt om än ganska kyligt nu på kvällen. Befinner mig just nu lite rosélullig i soffan. Det är alltid kul att träffa gamla kompisar från förr och ikväll vimlade det av dom, det kändes nästan som Klassträffen där ett tag. Gamla värstingar som nu blivit stolta småbarnsföräldrar med bilder i plånboken, kändes fint. Och kul.

 


Imorgon ska det bli fint väder och vi ska bege oss till Kärsön för lite sol och bad. Brännan behöver bättras på och nya bikinin invigas. Eftersom jag sov extremt dåligt i natt så ska jag vara förnuftig och gå och lägga mig redan nu, otippat men sant.

Piano

Vem F-N drar i gång värsta pianospelandet mitt i natten???? Vi snackar 02.00.
Det är sommar. Folk sover med öppna fönster. Det hörs.

RSS 2.0